Religionsiter större virusrisk än porrsiter
Webbsurfare som besöker religionssajter löper större risk att dra på sig datorvirus än porrsurfare. Det hävdas i en studie som det amerikanska IT-företaget Symantec offentliggjorde på tisdagen.
Risken är tre gånger så stor att religiösa eller ideologiskt inriktade sajter är infekterade med skadlig kod, heter det i rapporten.
Att porrsajter är något mindre farliga tror Symantec beror på att sajternas ägare tjänar så bra på nätet: de anstränger sig för att hålla hot borta som kan äventyra affärerna.
Vem är förvånad? Reiligion är i sig av ondo. Istället för att myndigheterna ska koncentrera sig på att blockera och jaga eventuella fildelare, hade det inte varit bättre att ge sig på religiösa grupperingar istället?
Summa summarum; fortsätt porrsurfa och fildela, det är lungt. Men låt bli religionssajter!
Läs mer på dn.
Kalle pissar på…
Modifierade några ”Kalle pissar på…” bilder. Gör säkert fler vid tillfälle. Gör gärna egna och dela med er här! (bilderna är klickbara)
Lättare att jaga fildelare
Det blir lättare att jaga fildelare och andra som begår upphovsrättsbrott på nätet. Riksdagen fattade i dag beslutet som innebär att det från den 1 juli räcker med att begå brott som ger böter för att polisen ska få ut abonnemangsuppgifter.
Från 1 juli räcker det att begå ett brott som ger böter för att polisen ska kunna få ut abonnemangsuppgifter som namn, telefonnummer eller ip-adress. Det beslutade Riksdagen i dag.
Lagändringen innebär även bland annat att möjligheten till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation blir större. Bland annat ska sådana uppgifter kunna lämnas ut i underrättelsesyfte.
Beslut om hemlig övervakning fattas av domstol, men nu införs en möjlighet finns för åklagare att i brådskande fall fatta så kallade interimistiska beslut. Det betyder att de gäller tills vidare i väntan på ett slutgiltigt beslut eller på att det upphävs.
Polis och brottsbekämpande myndigheter får även möjlighet att efter tillstånd i domstol att utföra hemlig övervakning utan att det finns en skäligen misstänkt person. Förutsättningen är att det gäller brott som ger minst två års fängelse.
Polisen får också begära ut uppgifter från operatörer om var en telefon kan befinna sig, även om den inte används.
Datainspektionen har tidigare avvisat förslaget och både Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej till förslaget i Riksdagen.
Vad less jag blir, hur länge ska vi dansa efter USA’s jävla melodi? Det verkar inte finnas någon hejd på dessa storebrorfasoner. Kan vi inte bara sluta apa efter allt USA säger och gör?….
Kanske dags att anonymous och även andra så kallade ”hackergrupper” går till offensiv och sätter p för detta ordentligt, en gång för alla.
Läs mer och kommentera gärna.
35-årig ludvikabo häktad för dataintrång
Intrången ska ha begåtts från Nacka och pågått från slutet av februari till mitten på april. Mannen anhölls i sin frånvaro den 13 april och greps tidigt på morgonen två dagar senare.
Häktningsförhandlingen hölls delvis bakom lyckta dörrar, vilket tyder på att ärendet är känsligt. Henrik Rasmusson, åklagare vid Internationalla åklagarkammaren, är mycket förtegen.
Till Nyhetsbyrån Siren säger Henrik Rasmusson att det handlar om en omfattande förundersökning som kommer att ta längre tid än de två veckor som nu är utsatt.
Mannen har nu häktats med restriktioner och befinner sig nu på Kronobergshäktet i Stockholm. Som skäl till häktningen anges dels att det finns risk att mannen undanröjer bevis, dels att det finns risk att han fortsätter med brott.
Av häktingsframställan framgår inte vad mannen misstänks ha gjort. Mannens namn är hemligstämplat av Internationella åklagarkammaren.
Rättegången mot Anders Behring Breivik påbörjad
Idag kl 09:00 började rättegången mot terroristen Anders Behring Breivik.
Detta är Oslos viktigaste rättegång sedan andra världskriget och har fått enorm mängd uppmärksamhet av media. På plats finns 800 journalister och drygt 100 överlevande offer.
När Anders Behring Breivik anlände till rättssalen tog vakterna loss handfängsel på honom, därefter gjorde han en högextrem hälsning.
Rättegången räknas ta minst 10 veckor.
Låt oss hoppas att Anders får ett långt rättvist straff.
Följ rättegången på aftonbladet.
Kevin Carter’s Pulitzer prisvinnande bild
Bilden togs av Kevin Carter i Sudan 1993. Rykten säger att Kevin tog livet av sig strax efter p.g.a tung ångest för att han inte hjälpte barnet i fråga. På wikipedia kan man läsa mer kring detta.
Kevin ska 27 juli 1994 åkt till barndomslekplatsen i Braamfontein Spruit river. Där ska han enligt uppgift ha ställt bilen, dragit en slang från avgassystemet och in i passagerarfönstret och dött av kolmonoxidförgiftning. Kevin blev 33år ung.
En del av Kevin’s självmordsbev stod det;
”I am depressed … without phone … money for rent … money for child support … money for debts … money!!! … I am haunted by the vivid memories of killings and corpses and anger and pain … of starving or wounded children, of trigger-happy madmen, often police, of killer executioners … I have gone to join Ken Oosterbroek if I am that lucky.”
Bilden kan inte visas nog för många gånger. Kanske kan den lyckas omvända några av de som valt att se åt annat håll…
Glad påsk…
Datalagringsdirektivet – Regeringen har nu slagit fast
Regeringen har nu slagit fast exakt vad operatörerna ska lagra för att följa datalagringsdirektivet. CS har hela listan.
Den 21 mars röstade riksdagen ja till att införa det omdiskuterade datalagringsdirektivet i Sverige. Lagändringen innebär att tele- och internetoperatörer måste lagra sina kunders så kallade trafikdata i sex månader, för att brottsbekämpande myndigheter sedan ska kunna begära ut uppgifterna.
Datalagringen ska enligt lag starta den 1 maj, men branschen har flaggat för att det hela lär komma igång först i höst. Bland annat för att det inte stått klart exakt vilka uppgifter det är som ska lagras.
Nu har dock regeringen satt ner foten i den frågan. I en färsk förordning, undertecknad av it-minister Anna-Karin Hatt (C) och näringsdepartementets rättschef Dan Sandberg, slås det fast vilka uppgifter det handlar om. Här är listan:
När det gäller telefonsamtal via det fasta nätet ska detta sparas:
- Uppringande nummer
- Uppringt nummer och nummer som samtalet styrts till
- Uppgifter om uppringande och uppringd abonnent och, i förekommande fall, registrerad användare
- Datum och spårbar tid då kommunikationen påbörjades och avslutades
- Uppgifter om den eller de tjänster som har använts
När det gäller mobilsamtal ska samma uppgifter som för vanlig telefoni sparas, och dessutom:
- Uppringandes och uppringds abonnemangsidentitet och utrustningsidentitet
- Lokaliseringsuppgifter för kommunikationens början och slut
- Datum, spårbar tid och lokaliseringsuppgifter för den första aktiveringen av en förbetald anonym tjänst
När det gäller ip-telefoni ska samtliga ovanstående uppgifter sparas, samt även dessa:
- Uppringandes och uppringds ip-adresser
- Datum och spårbar tid för på- och avloggning i den eller de tjänster som använts
- Uppgifter som identifierar den utrustning där kommunikationen slutligt avskiljs från operatören till den enskilda abonnenten
När det gäller meddelanden:
- Avsändares och mottagares nummer, ip-adress eller annan meddelandeadress
- Uppgifter om avsändande och mottagande abonnent och, i förekommande fall, registrerad användare
- Datum och spårbar tid för på- och avloggning i den eller de tjänster som använts
- Datum och spårbar tid för avsändande och mottagande av meddelande
- Uppgifter om den eller de tjänster som har använts
Och slutligen när det gäller internetuppkopplingar:
- Användares ip-adress
- Uppgifter om abonnent och, i förekommande fall, registrerad användare
- Datum och spårbar tid för på- och avloggning i tjänsten som ger internetåtkomst den typ av kapacitet för överföring som har använts
- Uppgifter som identifierar den utrustning där kommunikationen slutligt avskiljs från operatören till den enskilda abonnenten.
Av förordningen framgår också att den lagringsskyldige, det vill säga operatören, måste se till att uppgifterna skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstöring, ändring eller förlust, och att uppgifterna skyddas från otillåten behandling eller otillåtet avslöjande. Uppgifterna får bara göras tillgängliga för ”personal med särskild behörighet”.
Post- och telestyrelsen, PTS, får enligt förordningen precisera ytterligare vilka uppgifter som ska lagras, men först efter samråd med Rikspolisstyrelsen och Datinspektionen.
Läs mer på idg.se
